¨Middle sunday¨gör Wimbledon unik och till kontrasternas turnering. Från gårdagens normala kaos till att idag ligga helt öde, så när som på de spelare och coacher som är kvar i turneringen. Finns få saker som är så skönt som att denna söndag vandra från omklädningsrummet genom ett tomt Wimbledon till träningsanläggningen Orangi Park och veta att du har gjort något bra.
På måndagen när portarna slås upp igen är den enorma pulsen tillbaka. Man undrar var alla människor tar vägen. Publik, vakter, poliser, chaufförer, restaurangpersonal och så vidare. Ni som upplevt det vet hur speciellt detta är. För vissa kan den här dagen betyda att rytmen bryts en del. Normalt spelar man varannan dag i Grand Slam men här kan det alltså bli två lediga dagar.
En del tycker att det är jobbigt att vänta så länge. Men jag hoppas att dessa dagar har gjort Robin gott och att han har fått tillbaka krafterna till hundra, för det lär han behöva när han stiger in på måndag.
Med Roger Federer har jag just fått uppleva de där kontrasterna. Två gånger i Wimbledon, 2006 och 2008 förlorade Mario Ancic mot giganten från Basel. Så från centercourtens klassiska box och två kvartsfinaler med allt vad det innebär, till att nästa dag stå och måla plankor till uteplatsen eller något annat pyssel så långt borta från arenorna som möjligt. Nu hoppas jag att Robin och Magnus väntar åtminstone en vecka med motsatsen till ¨Wimbys¨center court. Go grabbar, go!
Fredrik ”Fidde” Rosengren
sport@viasatsport.se
